AVBOKNING  OB FÖRBEREDELSE TILLSÄTTNING TJÄNSTESTÄLLE  SKATTEAVDRAG SPILLTID 48 TIMMAR  ÖVERKLAGANDE TILLSYN LUNCHPAUS

Hur beräknar man en rättstolks arvode? Här hittar du vägledning i rättspraxis kring frågor om: 

• Arvode för utförda uppdrag
• Arvode vid avbokning / "48 timmar"
• OB-tillägg
• Lunchpaus
• Spilltid
• Restid
•  §8 / Förhöjt eller sänkt arvode

HD:s avgörande i mål Ö 2424-10 som handlar om tolkersättning fastslår att om inte taxereglering eller avtal stadgar annorlunda anses 48 timmar vara en lämplig avbokningsfrist vid kortare uppdrag. Läs mer i följande beslut:

"48 timmar exklusive helg" - om tillämpning av avbokningsfristen med mellankommande helg. Läs mer i följande beslut:

"48 timmar exklusive helg" - om tillämpning av avbokningsfristen med mellankommande helg. Läs mer i följande beslut:

* Svea Hovrätt finner att under avtalslös tid är det skäligt att bevilja ersättning för uppdrag som avbokas med över 48 timmars frist på grund av mellankommande helg, dvs. för uppdrag på måndag som avbokas på fredag eftermiddag. Läs beslutets 1:a och 2:a sida här. Avgörande från 2017.

 * Falu Tingsrätt i mål T 584-16 följer praxis (NJA 1984 s. 334 I och II, NJA 2012 s.905) och efter prövning i det enskilda fallet bedömer att tolken har kunnat påbevisa bortfall av inkomst och utesluten möjlighet att skaffa ersättningsuppdrag vid avbokning med mer än 48 timmars varsel (på grund av mellankommande helg).  Avgörande från 2016.

* Hovrätten för Nedre Norrland i mål B 746-18 följer praxis (NJA 2012 s.905) och bedömer att mot bakgrund av  att tolkuppdraget avbokades nära inpå uppdraget har tolkens möjlighet att erhålla ett annat uppdrag varit begränsad, det är därför skäligt att  bevilja ersättning i enlighet med tolkens yrkande (för inbokad tid för tolkning, restid samt utlägg som föranletts av uppdraget). Avgörande från 2018.

* Hovrätten för Västra Sverige i mål Ö 5118-19 med hänvisning till ramavtalet som var gällande mellan tingsrätten och tolkförmedlingen fann att tolken hade rätt till ersättning för ett tolkuppdrag som skulle äga rum på måndag kl. 9.15 men avbokades på torsdag ca 16.45. Avgörande från 2019 

• Tolken bör få ta del av de handlingar som krävs för att förbereda en fullgod tolkning (JK:s beslut 23 okt 2013 i dnr 3535-13-21)

* "Om tolken för att kunna utföra sitt uppdrag behöver få ta del av handlingar före förhandlingen ska domstolen verka för att detta kan ske. När det rör sig om uppgifter som inte omfattas av sekretess bör aktuella handlingar ofta kunna översändas till tolken på det sätt denne önskar."

• I fråga om handlingar som omfattas av sekretess (JK:s beslut 23 okt 2013 i dnr 3535-13-21):

* "Även uppdragstagare vid domstolen omfattas av tystnadsplikten i 2 kap. 1 § OSL. Av detta följer att en tolk som har ett uppdrag hos en domstol om­fatt­as av samma tystnadsplikt som anställda vid domstolen. [...] Det framstår emellertid som både rimligt och lämpligt att tolken ska anses vara uppdragstagare och därmed bund­­en av tystnadsplikten redan när bekräftelsen av att en viss tolk åtagit sig uppdraget sänds till domstolen."

• Domstolen ansvarar för en rättvis rättegång (JK:s beslut 23 okt 2013 i dnr 3535-13-21):

* "Det är ytterst domstolens ansvar att förhandlingen kan genom­föras på ett sådant sätt att också den som behöver hjälp av tolk garanteras rätten till en rättvis rättegång. Domstolen bör därför så långt det är möjligt till­mötes­gå en tolks begäran om att före för­handlingen få ta del av relevanta handlingar i mål­et."

• Tolkar tillersänns ett 50% påslag på arvode i ett komplicerat mål (Lundin Oil). Tigsrättens ursprungliga beslut har överklagats av JK och prövats därefter av Hovrätten. Tingsrättens beslut fastställdes och JK valde att inte överklaga detta beslut. Detta innebär att om en tolk anlitas i ett mål som är ”av särskilt svår beskaffenhet” och/eller om det kan anses ”föreligga en betydande brist på kvalificerade [---] tolkar lämpliga för uppdraget” så kan det finnas skäl att begära förhöjd taxa, med % på arvodet. Rättstolkarna uppmanar medlemmarna att använda denna möjlighet restriktivt. Läs Hovrättens beslut här. Avgörande från 2024.

• Ingen ersättning för förberedelser inför tolkuppdrag för genomgång av tekniskt material av både komplicerad och ovanlig art enligt Svea Hovrättens dom. Läs tolkens överklagande av TRs beslut här. 

• Högsta domstolen finner att ersättning för skälig förberedelsetid ska utgå till tolken. Anledningen är att tolkuppdraget kunde rimligen antas komma att avse ett stort antal facktermer av en mer begränsad spridning ( i det fallet - avseende konstruktion och reparation av en specialbyggd segelyacht). Uppdraget ansågs därför ha krävt förberedelsearbete som klart gått utöver vad som är normalt och därmed ha varit av särskilt svår beskaffenhet. Läs HD:s beslut i målet här. Avgörande från 2019

• Vid tolkning på häktningsförhgandling på helg ska OB-tillägg endast utgå för den tid som tolkningen faktiskt pågått. Läs HDs mål Ö 298-05 här.

Rättsläget är oklart. Flera domar på området står i strid med varandra. Avgörande för skatteavdraget är vad som anses vara en tolks tjänsteställe. 

• HFD:s avgörande från 2013 är den senaste domen gälllande skatteavdrag i relation till tolks tjänsteställe. Ett gynnande beslut till tolkens fördel som innebär att tolken är berättigad till avdrag för kostnader i samband med resor i arbetet som kontakttolk. Relevant för tolkar med A-skatt. Läs Mål 3999-12 här. 

• Tidigare dom gällande skatteavdrag och tolks tjänsteställe (397-10 från Kammarrätten i Jönköping). Relevant för tolkar med A-skatt. Enligt HFD:s bedömning har tolken i respektive uppdrag haft sitt tjänsteställe på den plats där uppdraget har utförts och innebar att de i målet aktuella resorna inte ansågs som tjänsteresor utan som resor mellan bostaden och arbetsplatserna. Denna dom överklagades till Högsta förvaltningsdomstol men fick INTE prövningstillstånd och har således vunnit laga kraft. Den går dock stick i stäv med 3999-12.

• Bristfälliga rutiner av tolktillsättning i två separata mål.

Tillsättning av tolkuppdrag inom rättsväsendet ska ske med högsta kompetens som utgångspunkt - det är något som Rättstolkarna jobbar aktivt för. Med anledning av flera mål hos Västmanlands tingsrätt som väckte starka reaktioner bland våra medlemmar har det därför blivit angeläget att aktualisera frågan genom prövning hos JK. Läs JK:s uttalande som publicerades i oktober 2017. Rättstolkarna ser positivt på att frågan togs upp för prövning och att både lagman och två rådmän har yttrat sig i målet. Rättstolkarnas förhoppning är att det i framtiden ska bli mer fokus på förbättring av rutiner för tillsättning av tolkar hos de enskilda domstolarna och att man ska främja rättssäkerheten genom att anlita ”rätt tolk för rättsväsendet”! 

• JK bedömer: ansvaret ligger på tingsrätten.

I uttalande från januari 2018 väljer JK att rikta kritik mot Kalmars tingsrätt med anledning av att man förordnat en icke auktoriserad tolk i ett brottmål. JK understryker att det är tingsrättens ansvar att se till att man i första hand väljer auktoriserad tolk framför en icke auktoriserad tolk enligt RB 5 kap. 6§ andra stycket. Bestämmelsen är tvingande och ger inte domstolen utrymme att frångå kravet t.ex. med hänsyn till önskemål från den som har behov av tolk. Tingsrätten rekommenderas också att se över de interna rutinerna för tolkbokning och införa tydligare hänvisning till RB:s krav på auktoriserad tolk i ett brottmål samt komplettera dessa riktlinjer med information om hur domstolspersonal kan ta reda på om en tolk är auktoriserad eller inte.

Har en tolk rätt att yrka tolkersättning alternativt yrka omprövning av beslut om tolkersättning direkt hos en domstol?

• Tolk förordnad av domstol

Ja.

Vid ett s.k. direktförordnande i ett mål kan en tolk överklaga en domstols beslut i fråga om tolkarvode eller annan ersättning för tolkuppgrad vid domstol för det fall man har blivit kontaktad och förordnad av domstolen. 

• Tolk förordnad via en tolkförmedling

Rättsläget är oklart.

I flera domar anförs det att tolken saknar ett kontrakträttsligt förhållande till domstolen på grund av att denna blivit förmedlad genom en förmedling. Domstolen  bedömer i dessa fall att fråga om tolkersättning är en angelägenhet mellan tolken och tolkförmedlingen och kan därför inte prövas genom ett yrkande i domstol. Tolken hänvisas till att lösa frågan med tolkförmedlingen, bl.a. genom ett civilrättsligt tvist i domstol med tolken och tolkförmedlingen som motparter. Enligt denna tolkning gör man inte skillnad på tjänsten som består i "förmedlande av en tolk"  och tjänsten "utförande av tolkning". Den första regleras i ramavtalet mellan myndigheten och tolkförmedlingen, och den senare anses falla under begreppet "tolkförmedlingstjänsten" eftersom faktureringen sker via en tolkförmedling och förmedlingen enligt ramavtal "ansvarar för tolks arbete som för eget arbete", se avgörande från Göta Hovrätt i mål HovR Ö 2528-11. Däremot saknas detta villkor i det nu gällande ramavatlet. Det stadgas visserligen att “Ramavtalsleverantören ansvarar för Underleverantör såsom för egen del” (p.7.13.1 “Ramavtalsleverantörens ansvar för Underleverantör”). Däremot definieras det uttryckligen att “med Underleverantör avses inte Frilansande Tolk” (p.7.3.1 “Begrepp med förklaringar”). Därutöver finns det inte något anställningsförhållande mellan tolkförmedlingen och tolken som annars skulle berättiga att rätten till ersättning tillfaller tolkförmedlingen, som i mål från Hovrätten över Skåne och Blekinge (HovR Ö 870-13). Dessa omständigheter talar därför för att tolken bör ha klagorätt i domstol avseende tolkersättning. 

Det finns dock praxis där domstolen prövar en tolks begäran om ersättning trots att bokning skett via förmedling. Läs mer i beslutet av Hovrätten för nedre Norrland har i mål B 746-18, av Falu Tingsrätt i mål T 584-16   samt HD:s beslut i NJA 2012 s 905. Tolkens och domtolens relation diskuteras inte närmare i domar, men det kan konstateras att den i vart fall inte utgör hinder för prövning av tolkens yrkande om ersättning.  Det kan presumeras att utgångspunkt för bedömning i dessa fall ligger i att det är domstolen som förordnar tolk i ett mål enligt 5 kap. 6 § rättegångsbalken oavsett om tolken blivit förmedlad genom en förmedling eller genom att domstolens egen personal har kontaktat tolken för uppdraget. Ett annat agrument som talar för denna tolkning är att Tolktaxan gäller för bestämmande av tolkersättning oavsett förmedlingsform - vare sig tolken blev direktförordnad eller att en tolkförmedling har bistått vid bokning av tolk. 

Text tillkommer

Yrkesorganisationen Rättstolkarna har gjort en kort sammanfattning över Kammarkollegiets tillsynsbeslut i ärenden om eventuell hävning av auktorisation. Sammanfattningen ansev beslut som har fattats fram till 2019. Se även gällande Tolkföreskrifter (KAMFS 2021:2).